Spår av underverken i den nya världen
Staden Rom
är fylld av ekon av världens sju underverk. Kejsarnas gravar påminner till exempel om de hängande trädgårdarna. Bland andra Augustus mausoleum som Benito Mussolini i tiderna lät restaurera var byggt i form av en rund terrassformad trädgård i flera våningar. Hela det gamla Rom är fullt av tempel, obelisker, pelare och statyer som ofta har drag som kan härledas från flera av underverken.
Världens mest kända amfiteater Colosseum har fått sitt namn efter en stor koloss, d.v.s. en staty av en kejsare som stod invid den.
Peterskyrkan i Rom är enligt Romer ett slags sammelsurium av underverken. Kyrkan själv är ur kristen synvinkel som en fyr som leder människorna till rätt tro med sitt ljus. Pelarraden i fasaden och de kolossala helgonstatyerna på taket vittnar om statyer, skulpturer och tempel som var typiska för underverken. Obelisken som står framför kyrkan anknyter naturligtvis till Egypten och pyramiderna, även om ett guldkors har placerats i toppen av den.
Vidundrens park
På 1500-talet tog den pensionerade italienske soldaten Vicino Orsini intryck från underverken för den skogslund som han anlade och där han ville åskådliggöra den heliga lundens mysterier och paradoxer. Där blev underverken till surrealistiska bilder som avbildar makaber fasa med intryck av kristna symboler för den yttersta dagen. Till exempel framställs kolossen som en galen brottare som sliter sin motståndare i stycken. Mausoleets topp har placerats på ryggen av en sköldpadda som rör sig mot helvetets gap. Fyrtornet igen avbildas som världens sista ljus, men även det står på huvudet av ett monster. Orsini var soldat och hade sett krigets fasor i praktiken. Hans erfarenheter återspeglas i den fasansfulla trädgårdens ytterst säregna konst.
Byggnader här och där
Världens sju underverk, deras form och idéer kan skönjas i byggnader över hela världen. Stilriktningen klassicism tog intryck direkt från antiken, vilket kan ses som byggnader och inredning i empirestil, också i Finland. Senatstorget i Helsingfors som planerades av C. L. Engel och J. A. Ehrenström i början av 1800-talet är ett tydligt exempel på detta i Finland. De sökte inspiration direkt från förebilder i nyklassicism ute i Europa som i sin tur uppvisade starka influenser från antikens kulturarv.
Pyramidform har under alla tider varit populär i byggnadskonsten, liksom även den lätta obelisken som var lätt att förverkliga. I Las Vegas i USA har man byggt en modern glaspyramid med en sfinx bredvid som bara tjänar den moderna underhållsvärlden men som har direkta likheter med Cheopspyramiden. Moderna pyramider finns också bland annat i San Francisco och Kapstaden. Operahuset i Sydney anses å sin sida vara ett slags nya världens pyramid eftersom dess takkonstruktioner representerar en stil och teknik som aldrig tidigare har skådats någon annanstans.
Stora statyer har rests under alla tider efter kolossen på Rhodos och fortsätter att resas än idag.
Bilder av underverken
Den holländska konstnären Maerten van Heemskerck började redan på 1520-talet skapa bilder av underverken. Hans visioner har haft stark inverkan på människors uppfattning om världens sju underverk trots att de är väldigt orealistiska. Hundra år senare inspirerades europeiska, och i synnerhet franska, vävare av dem och började skapa stora färggranna gobelänger av underverken och de historier som berättades om dem.
Under medeltiden strävade man efter att dölja allt som kunde symbolisera hednisk tid, så även inom konsten, och istället avbildade man personer och händelser ur bibeln. Och om bilder på Artemisstatyn förekommer under den här tiden så är den påklädd i enlighet med tidens uppfattning om sedlighet.
På 1560-talet ritade den italienske konstnären Pirro Ligorio bilder av underverken och en karta över Rom i sin bok.
På 1700-talet började den österrikiska arkitekten Johan Fischer von Erlach undersöka underverken ur tekniskt perspektiv: hur de var byggda och placerade.