Världens sju underverk

 

Varför gjordes en lista över underverken?

Vem hittade på att man skulle välja ut underverken och göra en lista över dem?

Underverken valdes i första hand ut för att främja turismen, för att guida resenärer och erbjuda dem intressanta landmärken i Medelhavsområdet. Det är möjligt att hela listan i själva verket var en reklam som någon diktare skrev på 200-talet f.Kr. i Alexandria i Grekland. Vissa forskare anser att diktaren Antipater var den som skulle ha valt ut underverken medan andra igen anser att listan fanns redan innan hans tid och att han bara återgav den då han i första hand ville berätta om Artemistemplet i Efesos.

Hur som helst så skrev Filon från Byzantion ner underverken på 200-talet f.Kr. Hans lista ingick senare i en inbunden bok som är ca 1000 år gammal (texterna 12 och 14 berättar om underverken). En kardinal tog med sig boken till Europa där den drev omkring mellan olika platser i ca ett århundrade innan den hamnade i Heidelbergs universitets samlingar. Där har den bevarats ända fram till idag. Utan den här listan skulle man idag inte alls känna till världens sju underverk.

Det förekom även andra varianter av listan men skillnaderna mellan dem var förunderligt små. Istället för ett eller två av monumenten har någon föreslagit ett annat alternativ. Istället för de hängande trädgårdarna har någon i de tidigare versionerna till exempel föreslagit stadsmuren i Babylonien. I största delen av de omnämnanden som man känner till anges dock just de sju underverk som finns på listan än idag. 

De greker som valde ut underverken gjorde samtidigt världens första lista över kulturhistoriska monument. Detta ledde också till att många besökte monumenten, att det skrevs mycket om dem och därmed också till att mycket information om dem har bevarats för eftervärlden. Därför finns det också mycket detaljerad information om dem trots att bara ett av dem har bevarats fram till idag.

En gemensam faktor för alla monumenten är att de var så stora. De har alltså redan av samtida betraktats som underverk eftersom inget annat av den storleksordningen tidigare skådats. För det andra är de flesta av dem på något sätt banbrytande i sin egen kategori: de har bidragit med något nytt i den kulturhistoriska miljö där de har byggts. 

Underverken besatt även beundransvärda egenskaper: de visade upp människans bedrifter och vittnade om de extrema möjligheter som mänsklig kraft kan uppbringa. Underverken var alla väldigt stora, men stora naturformationer godkändes inte som underverk. Grekerna ansåg att världens underverk uttryckligen skulle vara monument som människan åstadkommit. Till exempel Stora barriärrevet omnämns som ett av världens underverk först från och med 1800-talet.

Medelhavet å sin sida var ett slags ”antikens motorväg” vid vilken alla underverk fanns, antingen vid själva Medelhavet eller vid floder som mynnade ut i Medelhavet. Ur turismperspektiv var det motiverat att välja ut underverken så att de låg längs vattenvägarna eftersom landsvägarna under den här tiden var få och i dåligt skick. Det var relativt lätt att resa till underverken även om man kom längre bortifrån och de flesta av dem kunde nås längs en ”ringväg” utan att man åkte långt ifrån kusten.

J. R. Green som i tiderna fungerade som biträdande professor i arkeologi vid universitetet i Sydney har utgått ifrån att originalet till listan över antikens underverk uppgjordes i Alexandria. Han motiverar sin uppfattning bland annat med att nästan alla underverken har någon koppling till Alexander den store. Grekerna tog till sig pyramiderna som en del av sin egen kultur under den hellenistiska perioden, Babylon var Alexander den stores dödsort och en av den östra hellenistiska världens viktigaste städer. Man tror att Alexander bidrog till återuppbyggnaden av Artemistemplet och det berättas att eldsvådan i det första templet ägde rum natten då han föddes. Rhodos var en viktig handelspartner till Alexandria och en betydande sjömakt. Mausoleet representerar tidig kulturell växelverkan mellan Persien och Grekland, och föregrep därmed på sätt och vis den hellenistiska perioden, och Fyrtornet på Faros byggdes i Alexandria.

Varför är det just sju stycken?

 

Talet sju har sedan urminnes tider varit ett heligt tal i många kulturer. Det anses vara ett perfekt tal. Till exempel enligt det judiska räknesättet är det summan av det gudomliga (3) och det världsliga (4).

I bibeln förekommer siffran sju oftare än någon annan siffra. Bara i Uppenbarelseboken nämns siffran sju över 50 gånger. I skapelseberättelsen hade veckan sju dagar, liksom även i vår moderna kalender. Dödssynderna är sju stycken liksom även den Helige Andens gåvor.

I numerologin förknippas talet sju med inre vishet, mystik, intuition och inre kraft. 

Även för de finsk-ugriska folken var talet sju heligt.

Självklart kände antikens greker till dess exceptionella betydelse. Många top7-listor gjordes redan innan de sju underverken – till exempel under Platons tid (427–347 f.Kr.) gjordes en lista över 7 visa män, d.v.s. filosofer. Därför var det logiskt att välja ut just sju underverk. 

Senare har man letat efter världens åttonde underverk. Allt möjligt har föreslagits som det åttonde underverket, men inget har kunnat bryta mystiken kring talet sju. Istället görs fortfarande listor med sju stycken objekt: sju underverk i modern tid, Europas sju underverk, naturens sju underverk, Sveriges, Norges, Finlands sju underverk o.s.v. Detta visar att de antika grekernas lista över monument avsevärt och fängslande har påverkat eftervärldens tankesätt i över två årtusenden.