Cheopspyramiden

 

Cheopspyramiden är den äldsta av världens sju underverk men trots detta det enda av dem som fortfarande finns bevarad.

När det gäller den valde de som valde ut underverken alltså rätt. De valde ett monument som vid tidpunkten var över 2000 år gammalt och som fortfarande står kvar över 2000 år senare.

Cheopspyramiden är den största och mest kända av pyramiderna i Giza, d.v.s. de konungagravar som finns i Egypten, söder om Kairo. De byggdes ungefär 2600–2500 f.Kr. Det finns tre pyramider: faraonerna Chufus (Cheops), Khafres (Chefrens) och Menkauras (Mykerinos) gravmonument.
Pyramiderna i Giza har funnits med på Unescos lista över världskulturarv sedan 1979. Totalt finns över 100 kända pyramider, d.v.s. konungagravar i Egypten, men det kan finnas ännu fler som ligger begravda under sanden.

Cheopspyramiden kallas även Khufupyramiden eller den Stora pyramiden. Faraon Cheops lät bygga den under Egyptens fjärde dynasti ca 2560 f.Kr. Den var världens högsta byggnad i ca 3800 år.
Katedralen i Lincoln i England övertog rollen som världens högsta byggnad 1311. Katedralen var i sin tur världens högsta byggnad fram till 1549. För tillfället är världens högsta byggnad skyskrapan Burj Khalifa i Dubai i Förenade Arabemiraten.

 

Mycket krävande att bygga

 

Så krävande och så noggrant utfört att redan antikens greker förundrades över det, för att inte tala om människorna under senare epoker. Pyramiderna i Giza är inte bara de största i världen utan även de mest noggrant utförda stenkonstruktionerna i världen. Felmarginalen i måtten är högst några centimeter. Pyramiderna kombinerar en enorm mängd sten med otrolig matematisk precision.

Grekerna och romarna trodde att geometrin uppkom då pyramiderna byggdes. De förkroppsligade på ett sätt tanken om en helig stat – om statens förbindelse med evigheten. Mystiker inom kristendomen har haft en liknande tanke ur ett annat perspektiv när de utgående från Cheopspyramidens och dess gravkammares dimensioner har beräknat tidpunkten för världens undergång och andra tidpunkter som är viktiga för framtiden.

När den var ny var Cheopspyramiden ca 146,6 meter hög och nu är den ca 138,8 meter hög. Arealen för pyramidens botten är 5,3 hektar och lutningsgraden för dess sidor är 51° 52′. 

De ursprungliga bottenmåtten var: norra sidan 230,25 m, östra sidan 230,39 m, södra sidan 230,45 m, västra sidan 230,36 m. Egyptierna kunde således av enorma stenblock bygga sidor som med 20 cm noggrannhet var lika långa. Det gjorde de antagligen med hjälp av ett snöre eller en måttkäpp. Alla fyra hörn är nästan perfekta räta vinklar. Man vet att egyptierna kände till triangeln som används för att fastställa den räta vinkeln och där sidorna har förhållandet 3:4:5.

Det låter enkelt, men hur kunde de då uppnå denna exakthet då de som byggmaterial hade enorma stenblock och annat stenmaterial som till slut skulle lyftas upp till 150 meters höjd? Och hur kunde de få linjerna i plan när de byggde pyramiden direkt på berggrunden som av naturen inte var slät eller jämn? De här frågorna har ingen hittat något entydigt svar på. Den grekiska historikern Herodotos har antagit att kanaler grävdes ut från Nilen till byggplatsen för att så långt som möjligt kunna transportera stenblocken på flottar längs vattnet. Detta förklarar dock inte hur de transporterades på torra land och upp till över hundra meters höjd. Den brittiske arkeologen John Romer tror att lösningen på gåtan var en mycket enkel metod, så självklar att ingen vid tidpunkten då pyramiderna byggdes tänkte på att skriva ner den.

Man uppskattar att ca 2 300 000 stenblock, som i genomsnitt vägde 2500 kg, men somliga ända upp till 15 000 kg, användes för att bygga Cheopspyramiden. Enligt Herodotos tog det 20 år för 100 000 män bara att bygga Cheopspyramiden.
 
Inne i pyramiden byggdes långa gångar som ledde till gravkamrarna. Cheopspyramiden innehåller konungens och drottningens gravkammare samt halvfärdiga gravkammare som blev kvar i konstruktionerna då pyramiden blev allt högre. I början av byggprojektet beaktade man nämligen det att regenten eller dennes maka skulle kunna dö medan byggprojektet pågick och därför hade gravplatser reserverats för dem redan på de första våningarna. Gravkamrarna flyttades högre upp i takt med att arbetet framskred. 

Pyramiderna i Giza täcktes i sin helhet med vit kalksten vilket fick dem att glänsa i solskenet som berg av glas (enligt Carl Grimberg). När de var nya var de alltså vita och släta. År 908 e.Kr. ägde ett jordskalv rum i Egypten och det gjorde att kalkhöljet sprack och ramlade av. Bara i den mittersta, Chefrepyramiden, finns det lite av det kvar. Efter det avslöjades att pyramidernas väggar är formade som trappor som man kan klättra upp längs. Under medeltiden bröt araberna, som tagit över herraväldet i Egypten, sten från pyramiderna som användes för att bygga Kairo. Pyramiderna överlevde även detta!

Runt de tre stora pyramiderna i Giza finns flera mindre pyramider som är gravmonument över faraonernas familjemedlemmar. I närheten finns också flera lägre, lådformade konstruktioner – de är inte heller speciellt små utan de kan också vara 50 meter långa och innehålla flera rum. Också de är gravar för faraonernas närstående, hovfolk eller ämbetsmän. Pyramiderna står alltså på en stor gravplats som kallas för de dödas stad. Den sträcker sig från Giza till Mefis och är ca fem kilometer lång.

De långa och låga gravmonumenten var mastaber (mastaba betyder bänk), föregångare till pyramiderna. Den äldsta kända av dem är Djosers trappstegspyramid som finns vid Nilens västra strand och som är konstruerad genom att först bygga en mastaba och sedan en mastaba till ovanpå den och så en till och så vidare. Senare kom man på att fylla igen trappstegen och täcka över konstruktionen med kalksten. 

Framför pyramiderna i Giza finns världens största sfinx som även är världens största skulptur. Sfinxen är en varelse med ett lejons kropp och en människas huvud som bär en faraos huvudbonad. Det var antagligen samma person som lät bygga pyramiden i mitten, farao Chefren, som lät bygga den omkring år 2500 f.Kr. Sfinxen är 73,5 meter lång och 20 meter hög och den antas ha Chefrens (Khafres) anletsdrag. 

Varför byggde man en pyramid?

 

Livet efter döden spelade en mycket större roll i den egyptiska tron än jordelivet. För dem var gravarna eviga hem som skyddade både den dödas mumie och dess själ som flög ut och in. Därför finns luftkonditionering i pyramiderna. Den är bra för själva byggnaden, men de långa kanalerna ut i det fria byggdes för att själen skulle kunna röra sig, inte på grund av luftkonditioneringen. 

Egyptierna ville bevara den dödas kropp och bygga ett fint och tryggt hem för den eftersom de trodde att själen bor kvar i kroppen också efter döden. Ju större, ståtligare och bättre utrustad graven var desto bättre. De finaste av dem alla var pyramiderna.

Bara om kroppen kunde bevaras kunde själen garanteras evigt liv. För det här ändamålet utvecklades en balsameringsmetod som användes för att förvandla kroppen till en mumie som skulle bevaras – vilket de också har gjort – i årtusenden inne i en stensarkofag. Allt detta var naturligtvis bara möjligt för de rika. Olika typer av vardagsföremål, värdeföremål, smycken, vapen, mat och dryck lades också i graven. För faraonerna byggde man även bland annat miniatyrskulpturer, som föreställde till exempel härskaror eller fartyg, för att de skulle klara sig med hedern i behåll i livet efter döden. På väggarna finns stora bilder och långa texter som berättar om hur väl den döda levt, tjänat sitt folk och hjälpt de fattiga. De skulle vara till hjälp när jordelivet skulle vägas i Osiris-gudens domstol där de odugligas hjärtan skulle förgöras och de goda skulle släppas in i det lyckliga landet. De forna egyptierna tänkte nämligen att en människas handlingar i jordelivet påverkar hennes öde i evigheten. Bland världens religioner är det här den äldsta kända idéen om ett sådant här personligt ansvar.

Men inte ens den som klarade sig igenom Osiris domstol med hedern i behåll kunde med säkerhet leva evigt liv. Där behövde man både de materiella ting som lagts i graven och olika skyddande besvärjelser. De skrevs ned på en papyrusrulle som den döda fick med sig i graven och som kallades De dödas bok. Därigenom kom egyptierna att i sina gravar bevara både sitt materiella och sitt skriftliga arv för eftervärlden.

Tack vare detta vet vi idag mycket om deras antika kultur.

Mer än bara ett mänskligt påhitt...

 

Pyramiderna har genom alla tider fascinerat människorna och lockat i synnerhet mystiker att göra besynnerliga tolkningar. Det ansågs att pyramiderna var något så utomordentligt att inte kunde ha uppkommit bara genom vanlig byggnadskonst och vardaglig kunskap. Till exempel den skotske astronomen Charles Smyth har konstaterat att Cheopspyramiden har byggts med hjälp av gudomlig ingivelse och att den ligger vid jordens landmassas medelpunkt. Dessutom var dess vikt- och volymförhållande så planerat att man av dem kan få sådana vikt- och måttenheter som i förväg hade beräknats för hela världen att tillägna sig. Smyth har också beräknat pyramidens ålder till 25 827 år genom att kalkylera dess gångars relation till stjärnhimlens position vid olika tidpunkter. Han påpekar dock att denna beräknade ålder ännu kan multipliceras med två eller tre.

Mystiker = personer enligt vilkas filosofiska åskådning sanningen existerar och är närvarande om man observerar och förstår den. De för ett leverne som strävar till att uppnå den yttersta verkligheten eller andliga sanningen. Det kan röra sig om en strävan att uppnå en direkt kontakt till Gud, men mystik kan även vara något annat än ett personligt letande efter det gudomliga.

 Andra mystiker å sin sida har kalkylerat att: 

Detta ska tydligen vara ett uttryck för att de som byggde pyramiderna ingående kände till jordens mått och visste att den är plattare vid polerna.

 

Varför har just gravarna bevarats?

 

Araberna hade ett talesätt som löd att självaste tiden fruktar pyramiderna.

Det vi idag vet idag om kulturen i Egypten för flera tusen år sedan vet vi på basen av bevarade gravar och begravningsmetoder. Mumierna och olika föremål har också bevarats mycket väl tack vare att klimatet i Egypten är hett och torrt året runt. I fuktigt klimat murknar eller ruttnar föremål snabbt, men det är det ingen risk för bland klipporna och sanden ute i öknen. 

Egypten under faraonernas tid ger dock inte intryck av att ha varit ett de dödas rike, utan det var ett levande och färgsprakande, välutvecklat land som bedrev handel och aktivt utvecklade den egna infrastrukturen. Regenterna byggde palats, så som man gjorde också på andra ställen, och andra rika människor hade fina bostäder. Det var dessa som dominerade stadsbilden, inte gravarna. Några andra byggnader har inte bevarats eftersom de byggdes av mycket mindre hållbara material, i huvudsak soltorkade tegel, än gravkonstruktionerna. De behövde ju inte hålla längre än en persons eller en familjs jordeliv, vilket ju var ganska kort. Livet efter döden och kroppens och själens förbund däremot skulle vara för evigt och för det behövdes därför hållbara konstruktioner. 

Trots de gynnsamma förhållandena och hållbara konstruktionerna har de egyptiska gravarna förstörts genom plundring under årens lopp. I de rika människornas – och i synnerhet regenternas – gravar fanns en enorm mängd värdefulla och användbara föremål som drog till sig tjuvar redan medan gravarna var nya. Vissa brydde sig helt klart inte om ifall faraonerna hade tillräckligt med utrustning för det eviga livet eller inte. Under senare tider har även de forskare som hittat gravarna plockat med sig föremål och fört ut dem ur Egypten. 

Farao Cheops grav plundrades mycket tidigt, kanske till och med bara några årtionden efter att pyramiden stod klar. Cheopspyramiden kallas för tyst om tom. Dess utsmyckning är mycket sparsam: inga andra hieroglyftexter har hittats där inne förutom några skrifter av dem som byggde pyramiden. I det hänseendet är Cheopspyramiden inte bara det enda av de sju underverken som bevarats, utan även en evig gåta.

Cheopspyramiden - världens åttonde underverk?

 
På 2000-talet har Cheopspyramiden som är det enda av antikens underverk som har bevarats, fått en ny hederstitel. Genom en global allmän omröstning som genomfördes 2007 har nämligen sju nya moderna underverk valts. Resultaten tillkännagavs i portugisisk tv. Man fick in över 100 miljoner röster. Men på listan över de nya underverken som uppgjordes på basen av omröstningen finns 8 objekt. Varför det? 

Eftersom man beslöt att utse Cheopspyramiden, som fanns med på den ursprungliga listan över kandidater, till hedersmedlem!

De andra nya sju underverken är:

1.    Kinesiska muren 
2.    Staden Petra i Jordanien
3.    Kristusstatyn i Rio de Janeiro
4.    Colosseum i Rom
5.    Taj Mahal-mausoleet i Indien
6.    Inkastaden Machu Picchu i Peru
7.    Mayastaden Chichén Itzá i Mexiko

De nya underverken är således 7 + 1 hedersmedlem. Det bör dock observeras att resultatet av omröstningen inte är officiellt, vilket innebär att FN:s kulturorganisation Unesco inte har stött projektet och inte ansett det vara tillräckligt vetenskapligt.

Listan väcker också en del frågor eftersom tre av de nya underverken ligger i Asien och tre i Sydamerika. Europa har fått en representant, men Afrika, Australien och Nordamerika har inga alls, liksom inte heller Nordeuropa eller Nordasien. Kan resultatet ha påverkats av var i världen man röstade flitigast?